ICAs moderna historia börjar med lanseringen av ICA-märket 1964. Det var en av de största lanseringskampanjer man dittills sett i Sverige, kanske den största. Fram till dess hade ICA-butikerna haft individuella namn med en dörrskylt som angav att man hörde till Eol, SV eller Hakon. Bakgrunden till lanseringen av en enhetlig profil var att ICA-handlarna hade tappat marknadsandelar under 1950-talet.
ICA-märket och marknadsprogram
Med ICA som grundprofil kördes jättelika marknadsprogram igång, samtidigt som man byggde 100 helt nya ICA-butiker om året. Två i veckan. Framgångarna på marknaden kom som ett resultat av detta och 1968 körde ICA om Konsum.
Formgivningen av ICA-märket var omstridd, men beslutet att satsa på den framsynt. Det blev det mest framgångsrika av alla märkesdesigner från den tiden. Dess omedelbara styrka berodde på kundförtroendet – ett förtroende som under många år byggts upp genom ICA-kuriren och ICA bokförlag. ICAs goodwill har alltid byggt på pålitlighet, vilket innebär en tydlig fördel jämfört med märken som utvecklas enbart utifrån kommersiella marknadsåtgärder.
Stadgan och avtalet
Den snabba utvecklingen av ICA fortsatte under 1970-talet. ICA-avtalet startade 1972 som en finansieringsform för nya handlare – ”trappan till egen butik”. Det var en lösning som möjliggjorde för en handlare att starta butik nästan utan egna pengar, och för ICA-koncernen att få ett bestämt inflytande över butiksnätsutvecklingen. ICA-avtalet kombinerade lyckosamt entreprenörskap med stordrift.
Samma år, 1972, togs även den form av ICA-stadgan fram, som i allt väsentligt är grunden även idag. Då blev också ICA Förbundet huvudägare i hela ICA, med ICA AB som största aktieägare i de tre regionbolagen ICA Eol, Essve och Hakon. Regelrätta koncernbokslut för ICA-koncernen började nu upprättas.
18 år med regionföretag
Den ägarsituation som fanns efter 1972 skapade visserligen motsättningar mellan främst ICA AB och regionföretagen, men också nyttig tävlingsanda regionföretagen emellan. Koncentrationen i grossistledet gav bra vinster – ICA koncernens vinst var under 1980-talet betydligt större än de samlade vinsterna i butiksledet.
Men 1989 togs beslutet att ägarmässigt slå samman de tre regionföretagen och det centrala bolaget ICA AB under ett nytt moderbolag ICA Handlarnas AB. Det kom att ske genom att använda bolagen som de var, men specialisera deras funktioner i detaljhandelsutveckling, partihandel och övrigt. Handlarna blev nu aktieägare i det riksmässiga ICA Handlarnas AB.
Nödvändig sammanslagning
Sammanslagningen var nödvändig för att gemensamt ta nya steg i utveckling av butiker, distribution och kanske framför allt nya IT-system. ICA behövde dessutom samla sig nationellt för att kunna ge sig in i ett utökat internationellt samarbete. Det första internationella steget togs sedan 1992 med delägarskap i Stein Erik Hagens bolag.
Fem år senare kom en skarp påminnelse om konkurrensregleringsfrågornas betydelse för ICA-handlarna. Då fanns det inom regeringen idéer om att ta bort gruppundantaget som ju möjliggör den handlarsammanslutning som ICA utgör. ICAs reaktion blev stark och idéerna realiserades inte, men det blev nu nödvändigt att se över koncernens uppbyggnad.
Norge och Holland
En fusion med norska Hakon Gruppen skedde 1999, och Stein Erik Hagen blev storägare i ICA. Det var ett led inför en tänkt börsnotering. Samma år inleddes även samtalen med nederländska Ahold om ett partnerskap, vilket genomfördes i maj 2000. Därmed blev det ingen börsnotering i Stockholm, men genom Ahold, som driver detaljistkedjor i många länder, var ICA i praktiken börsnoterad i Amsterdam, Zürich och New York. 2013 förvärvade Hakon Invest Aholds ägarandel i ICA, och koncernen bytte namn till ICA Gruppen.
ICAs och dess ägarpartners inriktning är densamma – adelsmärket är förtroende. ICA-logotypen bygger på kundförtroende och samma sak ska gälla mellan handlare, ledning och styrelse. Då vågar man fatta den sortens stora beslut, som varit hållpunkter i ICAs moderna historia.
Författare: Roland Fahlin
Detta är en uppdaterad version av originalartikeln.
Frans-Henrik Schartau och Roland Fahlin, ICA-direktionen, 1985.
Roland Fahlin i samspråk med ICAs dåvarande vd Frans-Henrik Schartau, 1985.
Motiv ID: | ICA004292 |
---|---|
Fotograf | Nils Börge |
Arkiv: | ICA, Centralt |
Tid: | 1985 |
Plats: | Stockholm, Odengatan 69 |
Norrköping, 1964-68 ca, ICA, Tempo och Domus vägg i vägg.
Galleria med Domus till höger och ICA till vänster.
Motiv ID: | ICA003268 |
---|---|
Fotograf | B. Bengtson |
Arkiv: | ICA Förlaget AB |
Tid: | 1964-1968 |
Plats: | Norrköping |
Kommittén för ICA-butikernas kontakt med kundkretsen, 1977.
Roland Fahlin (2 fr.v.) tillsammans med bl.a. Maja Lisa Furusjö (1 fr.v.).
Motiv ID: | ICA003168 |
---|---|
Fotograf | Nils Börge |
Arkiv: | ICA Förlaget AB |
Tid: | 1977 |
Plats: | Västerås, Stora Gatan |