Under medeltiden var tyska Hansan den ledande ekonomiska och politiska kraften i Nordeuropa. Tyskar fick nyckelpositioner i svensk ekonomi och utvecklade handel, hantverk och industri. De fick stor betydelse för framväxten av många svenska städer – en utveckling som tog fart under 1200-talet. Vårt språk är därför fyllt med tyska låneord som rör städernas förvaltning och näringar, t.ex. betala, borgmästare, handel, köpman, mynt, rådhus, skräddare, slaktare, snickare och stad.

Under 1200-talet inleddes den politiska strävan som kom att prägla Sverige fram till 1800-talet, nämligen att göra handeln till en renodlad stadsnäring. Yrkesmässig handel skulle inte förekomma på landsbygden annat än i samband med de regelbundna, godkända marknader som ordnades på platser som låg långt ifrån en stad.

Man försökte även koncentrera utrikeshandeln till vissa orter, s.k. stapelstäder. Viktiga svenska exportvaror var smör, järn, koppar och hudar. Viktiga importvaror var textil, salt och kryddor. Omkring år 1200 infördes importtullar, men endast för utländska köpmän. Under 1300-talet infördes exporttullar på bl.a. spannmål och koppar.

Författare: Anders Johnson

Karl den stores kröning.

Karl den stores kröning.

Bild från www.wikipedia.org

Motiv ID: CFN010023
Arkiv: Centrum för Näringslivshistoria
Tid: 2011
Plats: