Handelns påverkan på stadsmiljön

I USA började redan på 1920-talet bebyggelse och infrastruktur anpassas efter devisen att allt skulle nås med bil. I städernas utkanter byggdes motell, drive in-restauranger och inte minst [...]

Butikshandelns genombrott på 1800-talet och utbredning kring centrala gator och torg bidrog under decennierna kring 1900 också till uppkomsten av en rad olika byggnadstyper med butikshandel som centralt [...]

Fem säregna handelplatser präglar den svenska stadshistorien. Den äldsta är säsongsmarknaden, som lockade en hel bygd till staden under den vecka som den vanligtvis varade. Handeln där förlitade sig [...]

När butiker började inrymmas i bottenvåningen på hus i svenska städer under 1840-talet använde köpmännen befintliga små fönster till att visa upp sina varor. Då såldes allting över [...]

Olika typer av basarer, inbyggda trottoarer, handelshus och andra speciella byggnader för försäljning har funnits sedan antiken. Även matförsäljning har skett i sådana och det är därför en [...]

I grunden finns två säljstrategier. "Kom och köp!" var marknadshandelns lockrop, med alla varor framdukade på bord och flak och påstridiga försäljare på pass. I handelsgården hade bonden tidigare [...]

Säsongsmarknader ett par veckor om året, böndernas torghandel, beställningar hos hantverkare och råvaror och halvfabrikat från handelsgården (handelshusens lokala avdelningskontor) – detta var utbudet i den förindustriella, agrara köpstaden. [...]

Redan i slutet av 1800-talet förekom bosättningsmagasin och varuhusliknande butiker i Sverige. I Stockholm: Paul U. Bergström (PUB), Millitärekiperingsaktiebolaget (MEA), och inte minst Karl M. Lundberg och Joseph [...]