Handeln under Coronapandemin

Under 2020-talets första år förändrade Coronapandemin vårt sätt att leva på ett sätt som mycket få hade kunnat föreställa sig. I takt med att samhällen stängdes ned för att begränsa smittspridningen sattes många aktiviteter – däribland världshandeln – på sparlåga. Fysiska butiker i stadskärnorna fick klappa igen och e-handeln ökade. Med ändrade behov kom ändrad efterfrågan och därmed ett nytt handelslandskap, format av denna mycket speciella period i vår historia.

Under andra veckan i mars 2020 började nedstängningarna. Bland de första länderna att agera var Italien, där smittspridningen i Lombardiets skidorter blivit ett av pandemins tidiga epicentrum varifrån COVID-19 sedan spreds över Europa, inte minst till Sverige. Vissa länder, däribland Kina, Australien och Nya Zeeland, införde s.k. ”Zero-COVID policies” med noll smittspridning som mål. För Sveriges del var det Folkhälsomyndighetens råd och rekommendationer som gällde. I och med att vi i Sverige höll samhället relativt öppet utan tvingande lagrestriktioner blev det inte samma drastiska omställning som i de flesta andra länder – även om förändringen naturligtvis ändå märktes för alla och envar.

Stor osäkerhet rådde särskilt under pandemins första veckor. Detta avspeglades i konsumtionen och märktes särskilt i dagligvaruhandeln, där kunderna började bunkra vissa varor som därmed sålde slut på nolltid. Butikshyllorna för bröd, ris och gryner gapade särskilt tomma i mitten av mars 2020. Även varor som toalettpapper och jäst bunkrades av många –vilket var ironiskt då Sverige hade stabil inhemsk produktion av båda dessa varor.

Handeln påverkades av många faktorer, varav två av de viktigaste var ändrad efterfrågan och störningar i det globala logistiksystemet. Men det gick djupare än så. Även synen på och attityderna till internationell handel ändrades på många håll. Hundratals exportrestriktioner infördes världen över – de flesta under första halvan av 2020 – och gällde främst livsmedel samt sjukvårdsartiklar som medicinska förnödenheter, läkemedel och medicinsk utrustning. Med andra ord de varor som gällde liv och död.

Nedgång och rekordsnabb återhämtning

De globala nedgångarna i handelsvolymer och industriproduktion som kom i samband med nedstängningarna var av en magnitud som inte hade setts sedan andra världskriget, och den ekonomiska nedgången var inledningsvis närmast jämförbar med den globala finanskrisen 2007–2008. Återhämtningen som kom därefter gick dock rekordsnabbt och kan närmast liknas vid en nedtryckt badboll som snabbt kommer upp till vattenytan igen. Även om återhämtningen var ojämnt fördelad var världshandeln redan i slutet av 2020 på det stora hela tillbaka på samma nivåer som innan pandemin.

De många gånger kraftiga börsuppgångarna som denna period bjöd på gjorde att man i Sverige fick se ett ökat intresse för börshandel och fondsparande. De flesta slutade av förklarliga skäl att lägga pengar på nöjen som resor, hotellnätter och restaurangbesök. Och tack vare det statliga krisstödet för korttidsarbete (även kallat korttidspermittering) kunde många arbetsgivare behålla personal som de annars hade varit tvungna att säga upp. Även anställda som tvingats gå ner i arbetstid med så mycket som 80 % fick behålla sin lön – och resorna till och från jobbet kunde man spara in på. Många företagare – inte minst inom handeln – fick det mycket tufft i det nya landskapet, men privatekonomiskt upplevde många svenskar ändå att de hade mer pengar att röra sig med än tidigare.

Pandemins vinnare och förlorare

Till en början märktes nedgången inom handeln främst i storstadsområdena, och även sammantaget drabbades tätorter tydligare än landsbygd. Bland de värst drabbade var dock de butiker nära norska gränsen vars näringar byggde på handel med grannlandet. För butiker i städerna blev läget avgörande. Många undvek att handla i city till förmån för lokala handlare i närområdet. Affärer i inomhusgallerior fick problem eftersom många valde att handla i butiker med gatuläge i stället. Föga förvånande innebar pandemin också förändringar i efterfrågan på varor. Osäkerheten inför framtiden gjorde det svårare för handlare att förutse tillgång och efterfrågan på varor. Det blev besvärligare att göra prognoser och hålla korrekta lagernivåer, med följden att butikernas lager lätt kunde bli antingen överfulla eller helt ta slut.

Försäljningen av livsmedel och hygienartiklar ökade och dagligvaruhandeln visade därför strålande resultat, medan efterfrågan sjönk för bland annat mode och lyxartiklar. Även försäljningen av böcker ökade markant. Försäljningen av vitvaror störtdök i början av pandemin, men ökade sedan kraftigt. Samma sak gällde för möbler, heminredning, trädgårdsartiklar och andra produkter för hemmet.

De stora livsmedelskedjorna kunde sälla sig till pandemins ekonomiska vinnare och detsamma gällde för de företag som specialiserat sig på frakttjänster och hemleverans av restaurangmat. Även e-handelsbolagen och streamingtjänsterna gynnades påtagligt. Streamingjätten Netflix mer än fördubblade sitt aktievärde mellan hösten 2019 och hösten 2021. Under ungefär samma period växte den svenska e-handelns andel av den totala handeln från 11 till 16 procent medan citygallerior, köpcentrum, stadsnära butiker och handelsområden alla såg stillastående eller vikande siffror.

Det kan med fog hävdas att pandemin accelererade digitaliseringstakten och påskyndade de omställningsprocesser som redan pågick. ”Butiksdöden” var ett vedertaget begrepp som det hade talats om i många år innan pandemin bröt ut. Åren 2017–2019 minskade det totala antalet butiker i landet med 1000 – och bara under det första pandemiåret 2020 minskade antalet med lika mycket till. Stadskärnor med tomma butiksfönster blev snart en vanlig syn.

Lågprishandel och q-handel

Även om pandemin var en dyster historia för många av landets handlare blev åtminstone den snabba butiksdöden en övergående trend. Lågprishandeln har visat sig vara särskilt stark och antalet butiker i detta segment har rentav ökat. En konsekvens av ökad efterfrågan på hemleveranser är att tjänsteutvecklingen på området varit intensiv, och det är leveranstiderna som ska vässas och ta branschen in i nästa fas. Q-handel eller quick commerce fokuserar mer än något annat på blixtsnabba leveranser av dagligvaror ända fram till dörren. Q-handel rör framför allt mindre köp, tänkta att komplettera de lite större e-handelsbeställningarna där leveranstiderna kan vara uppemot en arbetsvecka. Från beställning till leverans ska q-handelsvaran nå beställaren inom 30 minuter, vilket förutsätter ett nätverk av anslutna butiker såväl som egna lager. Och vad denna typ av handel i sin tur kommer att innebära för den lokala butiksnäringen får framtiden utvisa.

Författare: Gustav Norqvist-Svensson