Under 1700-talet nådde den merkantilistiska politiken sin höjdpunkt. Staten gav den inhemska industrin omfattande bidrag och skydd mot utländsk konkurrens genom tullar och importförbud. Under seklet infördes 58 överflödsförordningar som förbjöd införsel av varor som t.ex. kaffe och choklad. Politiken ledde till uppkomsten av ”Skeppsbroadeln”, en privilegierad köpmannaklass i Stockholm.
Viktiga exportprodukter var järn (där Sverige dominerar världsmarknaden) och timmer. Före 1700-talet hade Stockholm varit totalt dominerande för utrikeshandeln men nu började Göteborg få en allt viktigare roll. Brittiska invandrare gjorde viktiga insatser för den svenska utrikeshandeln och de grundade flera handelshus. 1731 bildades det svenska Ostindiska kompaniet som blev mycket framgångsrikt.
På riksdagen 1765 stod den första stora striden mellan merkantilism och liberalism. Den resulterade i en liberal seger. Då avskaffades bl.a. det bottniska handelstvånget, som innebar att de ekonomiskt eftersatta invånarna i norra Sverige och Finland var tvungna att lasta om sina exportvaror i Gävle, Stockholm eller Åbo där privilegierade köpmän kunde göra sig goda vinster på detta. Under senare delen av 1700-talet beslutades även om vissa liberaliseringar av inrikeshandeln.
Författare: Anders Johnson
Francis Bacon (1561-1626), brittisk merkantilist
Bild från www.wikipedia.org
Motiv ID: | CFN010021 |
---|---|
Arkiv: | Centrum för Näringslivshistoria |
Tid: | 2011 |
Plats: |