Frihandelsavtalet 1865

1860 hade Storbritannien och Frankrike ingått en frihandelstraktat med varandra. Avtalet introducerade en princip som än i dag är en grundbult i det internationella handelssamarbetet, nämligen mest-gynnad-nations-principen (som innebär att en handelsfördel som ett avtalsslutande land ger till ett land också ska ges till alla andra avtalsslutande länder). Flera europeiska länder anslöt sig till detta frihandelssystem.

Finansminister Johan August Gripenstedt arbetade för en svensk anslutning till detta system. Han var starkt inblandad i de flesta liberala reformer under denna tid, t.ex. det statliga stödet till järnvägsutbyggnaden, näringsfrihetens införande, ökad religionsfrihet, stärkt ställning för kvinnorna, avregleringen av bankväsendet samt fri in- och utvandring.

Gripenstedt ledde själv slutskedet i handelsförhandlingarna med Frankrike och han ordnade så att regeringen lät avtalet träda i kraft innan riksdagen hade godkänt det. Därtill hade Gripenstedt sett till att alla länder, alltså inte bara de som ingick i frihandelssystemet, skulle omfattas av tullsänkningarna. Genom skickligt manövrerande såg Gripenstedt sedan till att riksdagen, efter en mycket intensiv debatt, godkände frihandelsavtalet 1865.

Författare: Anders Johnson