Sverige och EU

1961 beslöt Sverige att ansöka om associering (en lösare anknytning än medlemskap) till EEC (organisationen bytte sedan namn till EG och därefter till EU). 1967 inlämnades en ny ansökan. Denna gång hölls frågan om anslutningsform öppen. Även medlemskap var alltså tänkbart om det gick att förena med vår neutralitetspolitik. Men detta alternativ avskrevs senare, officiellt därför att frågan om ett närmare utrikespolitiskt samarbete aktualiserades inom EG. Frågan löstes i stället genom ett frihandelsavtal mellan EG och EFTA, där Sverige var medlem, som trädde i kraft 1973. Efter Berlinmurens fall 1989 aktualiserades återigen frågan om medlemskap. Moderaterna och folkpartiet var snabbast med detta krav och i oktober 1990 meddelade socialdemokraterna att de ville ansöka om svenskt medlemskap i EG. Den 1 juli 1991 inlämnade den socialdemokratiska regeringen Sveriges ansökan. 1993-94 bedrev den borgerliga regeringen medlemskapsförhandlingar. Folkomröstning hölls den 13 november 1994 där 52,2 procent sade ja och 46,9 procent nej till medlemskap. Den 1 januari 1995 blev Sverige medlem i EU.

Författare: Anders Johnson