Visby

Ingenstans i Sverige är spåren efter Hansan så tydliga som i Visby. Stadens ekonomiska höjdpunkt nåddes under 1200-talet då den äldre träbebyggelsen revs för att lämna plats åt norra Europas modernaste stenstad. Stora rikedomar byggdes upp genom export av kalksten, kalk och jordbruksprodukter och genom att organisera handel mellan Ryssland och Västeuropa.

Redan innan Hansans och Visbys framväxt hade gotländska farbönder bedrivit en omfattande internationell handel. De hade en starkare ställning än bönderna på fastlandet eftersom de var svårare att kontrollera för de politiska och kyrkliga ledarna på fastlandet.

På 1200-talet skärptes konflikten mellan det internationellt präglade Visby och de gutiska farbönderna. En stadsmur började omkring år 1250 uppföras runt Visby som skydd mot bland annat gutarna. Ett krig 1288 slutade med att Visbys ställning stärktes på gutarnas bekostnad.

Omkring år 1300 började Visbys storhetstid avta. Många parter, till exempel svenska och danska regenter, Tyska orden och Hansan, ville lägga beslag på de stora rikedomar som handeln hade skapat. Ön utsattes för många strider och ockupationer, vilket hårt drabbade öns befolkning och det ekonomiska livet.

Författare: Anders Johnson