Sedan medeltiden har det funnits ett organiserat handelsutbyte mellan Lappland och Svealand. Den bedrevs av en grupp handelsmän som kallades birkarlar. De var bosatta längs kusten i nordligaste Sverige och Finland.

Senast vid 1200-talets slut tycks birkarlarna ha haft ett av den svenska regeringsmakten godkänt monopol på lappmarknadshandeln och på skatteuppbörden från samerna. För detta fick de betala en liten avgift i form av skinn till svenska staten.

På 1500-talet började staten eftersträva en hårdare kontroll över all handel i riket, för att därigenom öka skatteinkomsterna. Gustav Vasa drog in birkarlarnas beskattningsrätt och under Karl IX:s tid avskaffades birkarlarnas rättigheter helt.

Staten utnyttjade nu de kunskaper, kontakter och handelsvägar som birkarlarna hade byggt upp för att i stället inrätta ett kontrollerat marknadsväsende av den typ som fanns längre söderut. 1640 beslutades att marknadsplatser med kyrkor skulle inrättas i Arvidsjaur, Arjeplog, Silbojock och Nasafjäll. Senare tillkom lappmarknader i Lycksele, Åsele, Gällivare och Jokkmokk. På flera av dessa platser hade marknader hållits redan innan de blev officiella men nu kom handeln på varje plats att lyda under en stad vid kusten.

Författare: Anders Johnson

Jokkmokks marknad. En samekvinna säljer handgjorda saker till turister.

Jokkmokks marknad. En samekvinna säljer handgjorda saker till turister.

Jokkmokks marknad.

Motiv ID: SHB008563
Arkiv: Svenska Handelsbanken (Huvudförteckning)
Tid: 1955
Plats: Jokkmokk