1600-talet – Krigshushållningens tid

Sverige var under stormaktstiden en krigshushållningsekonomi. All ekonomisk verksamhet skulle underordnas statens strävan att finansiera krigsansträngningarna. Den som drog upp riktlinjerna för detta var rikskanslern Axel Oxenstierna.

Tullväsendet byggdes ut och tullar blev en av statens viktigaste inkomstkällor. För att öka statsinkomsterna infördes tull på införsel av varor till städerna och andra godkända marknadsplatser. Över 20 städer grundades under 1600-talet. Systemet med särskilda stapelstäder för utrikeshandeln skärptes. Ett huvudmål för utrikespolitiken var att göra Östersjön till ett svenskt innanhav för att därigenom få kontroll över tullinkomsterna från Östersjöhandeln.

Exporten av koppar, järn och tjära betydde mycket för Sveriges ekonomi och landet var nära nog ensam exportör av dessa produkter. Särskilda handelskompanier grundades för att främja exporten.

Sedan Hansan hade förlorat sin ledande ställning blev invandrande holländare viktiga för Sveriges utrikeshandel. De etablerade handelshus i Stockholm och Göteborg och satte en stark prägel på dessa städer. I Stockholm grundade 1657 Johan Palmstruch, som var holländare född i Riga, en bank som gav ut de första sedlarna i Europa.

Författare: Anders Johnson