Det har länge funnits ett mycket stort antal organisationer för handlare och handelsföretag – nationella, regionala, lokala; för en eller flera branscher. Före skråväsendets avskaffande 1846 fanns obligatoriska sammanslutningar för köpmän som motsvarade hantverkarnas skrån. De kallades ofta societeter, t.ex. Grosshandlarsocieteten i Göteborg.
En av de första frivilliga köpmannaföreningarna var Göteborgs köpmannaförening, bildad 1857. Året efter tillkom Stockholms köpmannaförening. En nationell organisation för parti- och detaljhandeln bildades 1883, Sveriges Allmänna Handelsförening. 1908 grundades Sveriges Minuthandlares Riksförbund. De slog ihop sig 1918 till Sveriges Köpmannaförbund, som blev en renodlad detaljhandelsorganisation. 1922 bildades Grossistförbundet. Dessa organisationer var branschorganisationer som bl.a. tillvaratog företagens näringspolitiska intressen.
Parallellt med branschorganisationerna fanns även arbetsgivarorganisationer. 1930 bildades Järnhandlareorganisationens Garantiförening som 1936 utvidgades till Köpmännens Garantiförening. 1941 bytte organisationen namn till Handelns Arbetsgivarorganisation (HAO). De kooperativa företagen bildade 1943 Kooperationens Förhandlingsorganisation (KFO). 1997 slogs Köpmannaförbundet, Grossistförbundet och HAO samman till Svensk Handel.
Författare: Anders Johnson
Detta är en uppdaterad version av originalartikeln.
Stockholms Handelskammares årsmiddag.
Årsmiddag på Stockholms Handelskammare 1928. Grundad av Stockholms Köpmannaförening fick den som de flesta handelskammare till uppgift inte bara att främja handel utan näringsliv i allmänhet.
| Motiv ID: | SHK001273 |
|---|---|
| Arkiv: | Stockholms Handelskammare |
| Tid: | 1928 |
| Plats: | Stockholm |
