Rättvisemärkt

Rättvisemärkt är en produktmärkning som garanterar konsumenten att respekten för mänskliga rättigheterna främjats under varans framtagning.

Det började i Holland

I slutet av 1980-talet nåddes Sverige av den rörelse som under namnet Max Havelaar startat i Holland. Världsbutikerna för Rättvis handel tillsammans med Svenska kyrkan och en rad andra aktörer var initiativtagare till att bilda en svensk förgrening,som sedan 1996 verkat för att svenska konsumenter skall kunna handla Rättvisemärkt. Idag finns det ett 40-tal etiskt och socialt godtagbara produkter från producenter i Afrika, Asien och Latinamerika. Producenterna/jordbrukarna certifieras, importörer och företag i Sverige (och andra länder) licenseras och konsumenten får möjligheten att välja att betala ett mer skäligt pris för den rättvisemärkta varan.

Kriterier

Kriterierna för Rättvisemärkt produktion utgår från de grundläggande ILO-konventionerna, vilka i sin tur stärker FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna. Rättvisemärkt bidrar bland annat till att arbetaren får skäligt betalt och att barnarbete motverkas. Fundamentalt för Rättvisemärkt, som internationellt går under namnet Fairtrade, är själva betalningen producenten får för sin vara. Fairtrade-systemet garanterar producenten ett pris högre än produktionskostnaden. Utöver detta betalas en premie (baserad på producentens totala försäljning), att använda till ekonomisk och social utveckling i närsamhället.

Rättvisemärkt/Fairtrades huvudkontor FLO (Fairtrade Labelling Organizations International) ligger i Bonn, Tyskland och drivs av de 19 medlemsländerna. FLO är i huvudsak ett oberoende kontrollorgan som förutom att utföra de regelbundna kriteriekontrollerna även certifierar nya producenter och produktgrupper.

Inte bara bananer …

Idag kan svenska konsumenter köpa Rättvisemärkta bananer, kaffe, te, kakao, choklad och apelsiner i matbutiker som ICA, COOP, Hemköp, Vi, Netto och Willys. Dessutom finns Rättvisemärkt juice, ris, honung, socker och fotbollar i Världsbutikerna. Internationellt finns fler produktgrupper som tropiska frukter, vin, snittblommor och nötter. I många Europeiska länder, t.ex. Schweiz, Holland och England, är konsumtionen av Rättvisemärkta varor större än i Sverige. I mångt och mycket styr efterfrågan utbudet i butik.

Organisation

Rättvismärkt i Sverige består av två organisationer. Företaget Rättvisemärkt i Sverige AB, som ansvarar för märkning av produkter, ägs av Svenska kyrkan och LO. Verksamheten finansieras till största delen av licensintäkter från de företag som säljer Rättvisemärkta produkter. Resterande del skjuter ägarna till. En del av intäkterna förs vidare till FLO för att finansiera kontrollverksamheten.

Föreningen för Rättvisemärkt, som arbetar med information och opinionsbildning, är till skillnad från Rättvisemärkt i Sverige AB en ideell förening. Föreningen har 20 medlemsorganisationer, däribland Svenska kyrkan, Röda Korset, LO, Lärarförbundet, SKTF, HTF.

Rättvist ökar

Kännedomen om Rättvisemärkt som ett alternativ för konsumenten ökar bland svenska konsumenter även om den relativt sett fortfarande är mycket låg. Men den ökade kännedomen har medverkat till att försäljningen av Rättvisemärkta varor ökade med hela 40 % under 2004. Det är framförallt en ökad försäljning av bananer (+47 %) och kaffe (+28 %) som bidragit till den positiva utvecklingen. Den totala försäljningen av Rättvisemärkta varor i Sverige är dock fortfarande försvinnande liten. Rättvisemärkta varor står för knappa 1 % av den totala försäljningen i de produktkategorier där det finns rättvisemärkta alternativ.

Författare: Alice Bah Kuhnke