Gallerior

Inbyggda marknadsplatser med många småbutiker har funnits sedan antiken. Den stora bazaaren i Istanbul räknar sina anor tillbaka till 1400-talet, medan t.ex. Oxfords Covered Market är ett ännu existerande exempel från 1700-talet.

Ett steg närmare den moderna gallerian togs med de glasövertäckta shoppinggatorna, passager, som började byggas på 1800-talet runt om i Europa. Snart utvecklades konceptet så att flera inomhusgator kunde löpa genom husen i ett kvarter. Den första svenska gallerian av denna typ byggdes i Gamla stan i Stockholm 1848. Den eleganta Birger Jarlspassagen tillkom 1897.

En tredje generations gallerior uppkom i USA på 1930-talet. Intressant nog var tanken att inomhus försöka skapa en europeisk stadskänsla i städer som saknade en traditionell stadskärna. Snart tog sig dock konceptet tillbaks över Atlanten och blev i Europa istället en konkurrent till de klassiska stadskärnorna. Den 1955 av Ralf Erskine ritade gallerian Shopping i Luleå brukar räknas som Sveriges första moderna galleria. Tanken bakom var att hela stadslivet skulle flytta inomhus under de kalla och mörka månaderna.

Trots att vi haft gallerior sedan 1800-talet i Sverige så är namnet ganska nytt. Det tillkom 1976 med Gallerian.

I Stockholm hade man under 1960-talets rivningsraserie raserat samtliga 45 byggnader i fyra kvarter runt Norra Smedjegatan (bl.a. Sveriges äldsta katolska kyrka) och skyfflat bort hela åsen de legat på. Man bestämde sig för att här istället uppföra ett stort köpcentrum. Från Gallerian spred sig namnet som beteckning på liknande köpcentra över hela landet.

Fast helt ny var inte benämningen: Världens mest berömda galleria under 1800-talet låg i Berlin och hette Kaisergallerie. Ursprungsbetydelsen för ordet ”galleri” är ett lång, smalt rum med pelare utmed väggen, så namnet ”galleria” passade utmärkt för en passage av Gallerians typ. Lite roligt är att det idag även använts för köpcentrum som inte har formen av en lång inomhusgata utan även de som mer påminner om ett antal labyrinter i flera våningsplan.

Författare: Edward Blom