Den moderna människans kost- och levnadsvanor genomgick under förra århundradet en aldrig tidigare skådad förändring. Övergången från kroppsarbete till kontorsarbete och från gröt till frukostflingor bidrog till framväxten av så kallade välfärdssjukdomar.
Redan i samband med att byggandet av folkhemmet på allvar tog fart under 1930-talet blev kosten föremål för diskussion och vetenskaplig bedömning, inte minst eftersom välfärdssjukdomar drog resurser från den gemensamt finansierade sjukvården. Det var nu begreppet folkhälsa tillkom.
Kostcirkelns födelse
Först 1963 lades en motåtgärd mot de dåliga kostvanorna fram. Då introducerade Folkhälsoinstitutet kostcirkeln, ett kostprogram framtaget av professor Arvid Wretlind och kostkonsulent S.I. Westin. Kostcirkeln fick till en början ett svalt mottagande men efter maximal samhällelig mobilisering till förmån för kost och folkhälsa blev genomslaget enormt.
Idén var enkel: den dagliga kosten skulle innehålla en tillräcklig mängd kalorier och oumbärliga näringsämnen. För att uppnå detta måste kosten vara så välbalanserad och allsidig som möjligt. Därför borde man äta något ur var och en av kostcirkelns sju grupper varje dag. Det var alltså inte fråga om bristande tillgång på livsmedel utan om felaktig fördelning. För att göra budskapet lätt att förstå presenterades också respektive grupp livsmedel i bild.
Nyttig och pedagogisk
I den samtida debatten påpekades att fördelen med kostcirkeln var att den kunde användas av alla friska människor och att den upptog alla livsmedelsgrupper. Emellertid undanhölls medvetet de två farligaste: gruppen med socker (honung, sylt, marmelad, konfektyr, choklad m.m.) samt gruppen med drycker, d.v.s. läskedrycker, öl och vin. Detta för att undvika att de två mest destruktiva livsmedelsgrupperna skulle uppmärksammas och betraktas som ”godkända”.
Bilden av kostcirkeln fanns med i praktiskt taget alla läromedel, som behandlade kost och näringslära eller livsmedelskunskap. Den förekom i informationsskrifter, läroböcker, på planscher, som mathjulet i pedagogiska leksaker, på diabilder och i filmer. Att hänga en kostcirkel på insidan av skafferidörren blev en självklarhet för 1970-talets hemmafruar som ansågs vara bära det yttersta ansvaret för familjens kosthållning.
Pyramiden och modifierad cirkel
Men frågan var om alla hade råd att äta enligt kostcirkelns föreskrifter? Nej, menade kritikerna, varför socialstyrelsen 1972 tillsatte en referensgrupp som skulle utarbeta ett underlag för information om kost och kostnader. Gruppen bestod av representanter för konsumentverket, livsmedelsverket, KFs, ICAs och Jordbrukets provkök samt Svenska sparbanksföreningen.
Gruppen fann att en billig och samtidigt näringsrik kost måste bygga på en bas med livsmedel, som hade en låg kostnad i förhållande till sitt näringsvärde och som skulle ätas varje dag, nämligen mjölk, ost, potatis, bröd och matfett samt något av gryn, ris, makaroner eller mjöl. Basen innehöll livsmedel från fyra av kostcirkelns sju grupper. De övriga tre, grönsaker, frukt och bär och gruppen kött, fisk och ägg blev istället tillägg, eftersom dessa livsmedel inte behövde förekomma dagligen.
Bas-tillägg-programmet hade till en början andra symboler, t.ex. matpyramiden och kostnyckeln men fick till slut en modifierad kostcirkel som kännetecken.
Trots den framgångsrika kostcirkelkampanjen är vi idag på intet sätt förskonade från välfärdssjukomar. Tvärt om anses dagens svensk vara tjockare än tidigare generationer. En kombination av snabbmatens intåg och dygnetruntöppna butiker som säljer chips, öl och läskedrycker brukar lyftas fram som orsak.
Författare: Per-Ola Karlsson
Kostcirkeln.
Kostcirkeln var genialt enkel: ät dagligen lite av allting – utom socker.
Motiv ID: | LRF000565 |
---|---|
Arkiv: | Föreningen Vår Näring |
Tid: | 1968-1975 |
Plats: |
Kostcirkeln, med uppdelning i bas och tillägg.
Kostcirkeln 1979, när man börjat skilja på bas- och tilläggslivsmedel. Inget för de som vill ha kost med lågt GI.
Motiv ID: | LRF000563 |
---|---|
Arkiv: | Föreningen Vår Näring |
Tid: | 1979 |
Plats: |
Kostcirkeln, med uppdelning i bas och tillägg, samt behov av varje livsmedelstyp.
Senare varianter blev mer komplicerade.
Motiv ID: | LRF000564 |
---|---|
Arkiv: | Föreningen Vår Näring |
Tid: | 1975-1985 |
Plats: |