Den Elldinska pedagogiken

Om hela utbildningen skulle bestå I ett antal resor till Vår gårds kurser, skulle naturligtvis en deltagare kunna bli mer eller mindra fullproppad med kunskaper och återvända till sin miljö alltmera styv i korken. Om undervisningen vore anlagd på att göda kurshästar, skulle resultatet kanske stanna vid ett skönt betyg eller diplom. Men en folkrörelse, som är aktivt och rationellt inställd kan inte nöja sig med en så ytlig behållning. Det är först när kunskaperna slår ut i praktisk verksamhet som de har något värde.

Så sammanfattade Harald Elldin, i boken År på Vår gård, den inställning till utbildning som präglade KFs skola Vår gård. Harald Elldin blev banbrytare inom vuxenpedagogiken och var rektor för Vår gård 1924–59.

Stort utbildningsbehov

Elldin var utbildad folkskolärare och anställdes på KF 1918. Han blev sekreterare i KFs första utbildningskommitté. Kommittén konstaterade att utbildningsfrågan stått på KFs dagordning sedan kongressen 1902. Det fanns ett stort behov av utbildning för både förtroendevalda och anställa i den expanderande affärsverksamheten. Önskemålet var en gedigen grundutbildning för föreståndare på ett till två år. En sådan utbildning skulle dock bli alldeles för dyr och utbilda för få elever. Lösningen blev i stället korrespondenskurser och lärarledda kurser på fyra veckor.

Förvärv av Thielska villorna

Trots det stora behovet av utbildning var verksamheten relativt blygsam fram till 1924. KF förvärvade då de båda Thielska sommarvillorna på Sjöudden i Saltsjöbaden. Här inrättade KF en permanent skola för biträden och föreståndare med Harald Elldin som rektor.

Villorna måste byggas om och den första uppgiften för chefen för KFs nya arkitektkontor Eskil Sundal blev att göra ombyggnadsritningarna. I juni 1925 hölls den första kursen, en biträdesvecka, i de ombyggda lokalerna. Fler byggnader tillkom senare.

Kurser i moduler

På Vår gård kunde inte Elldin tillämpa metoderna från folkskoleseminariet. För yrkesverksamma deltagare var de otänkbart med långa kurser. Det var opedagogiskt att använda traditionell katederundervisning för elever med praktisk erfarenhet. Lösningen blev ett modulsystem av kurser. För att ge alla deltagare tillräckliga förkunskaper användes dessutom korrespondensundervisning. Korta kurser varvades i sin tur med praktiska övningar på hemmaplan i den egna butiken. De allmänna kurserna var:

1. Biträdesvecka (BV) 1 vecka
2. Butiksföreståndarkurs (BK) 5 veckor
3. Fortsättningskurs (FK) 5 veckor
4. Konsulentkurs (KK) 8 veckor
5. Första påbyggnadskurs (FPK) 8 veckor
6. Andra påbyggnadskurs (APK) 9 veckor

En fullständig utbildning till föreståndare tog således åtta månader.

Nya pedagogiska metoder

Elldin utvecklade nya pedagogiska metoder. I undervisningen tog man aktivt tillvara den praktiska erfarenhet kursdeltagarna förde med sig. Deras vardagliga problem var ofta underlag för grupparbeten. En undervisningsmetod som har Elldin till upphovsman. Teori varvades med praktiska övningar. För att träna deltagarna i att på bästa sätt biträda kunderna byggdes autentiska butiksmiljöer upp på Vår gård. I en film Butikskultur del 3 från 1926 konstaterades att ”Dåliga biträden kan man lätt ersätta men goda kunder måste man vara rädd om!”.

Bildning och fostran

Förutom bokföring, varukunskap, nationalekonomi, skyltning och annat som hängde direkt samman med affärsverksamhet spelade kultur en viktig roll på Vår gård. Lyrik, skönlitteratur och inte minst konst. Deltagarna skulle inte bara få utbildning utan också bildning och fostran.

Från den Thielska epoken på Vår gård finns den första konsten. Samlingarna har sedan dess ständigt vuxit. Harald Elldin var ordförande i Svenska Slöjdföreningen. Det medförde att ämnet Smak och kvalitet blev ett viktigt ämne med fast anställda lärare. I ämnet behandlades också konst och deltagarna fick träffa konstnärerna på Gustavsberg och göra studiebesök på museer.

Vår gård höjde yrkets status

Utbildningen på Vår gård bidrog till att arbete i detaljhandeln kom att ses som ett yrke. Snart fick även konkurrenterna klart för sig att det behövdes yrkeskunskaper i detaljhandeln. Periodvis ledde det till att enskild handel rekryterade mängder av välutbildad personal, t.ex. butiksföreståndare och charkuterimästare, som fått utbildning på Vår gård. Vår gård blev också föredöme för yrkesutbildningen inom svenskt näringsliv. Efter andra världskriget utvecklades många yrkesutbildningar i Sverige som byggde på den Elldinska pedagogiken.

Författare: Bengt U. Strömberg