Arvet från Rochdale

Handlarna började sänka sina priser, för att därigenom få behålla sina kunder. Styrelsen ansåg emellertid, att det var bättre att sälja goda varor till skäliga priser och trodde mer på en ärlig handel än på att sänka kvaliteterna för att uppnå prisbilligheten.

Orden är Axel Pålmans när han skriver om ”De Redliga Pionjärernas förening” i Rochdale. Föreningen i Rochdale bildades 1844 i hög grad som en protest mot det utbredda fusket i detaljhandeln. I stället för att bli lurade vid sina inköp av dagligvaror startade flanellvävarna i Rochdale egen butik. Och redan i namnet markerade man att här var det hederliga och ärliga affärer som gällde. För varför skulle man försöka luras när kunderna i själva verket var ägare till affären.

Kooperativa spelregler

Föreningen i Rochdale blev det första framgångsrika kooperativa företaget. De regler för verksamheten som formades blev norm för kooperationen i hela världen. 1937 antogs grundsatserna av Internationella Kooperativa Alliansen (IKA) som riktlinjer för alla medlemsorganisationer. I KFs tolkning av 1974 lyder de:

• Öppet medlemskap
• Partipolitisk och religiös obundenhet
• Demokratisk förvaltning (En medlem – en röst)
• Begränsad ränta på insatserna, återbäring i förhållande till gjorda köp
• Kapitalbildning för utveckling och ekonomiskt oberoende
• Upplysningsverksamhet
• Kooperativ samverkan

Väg pris mot kvalitet

I stadgarna för kooperationen i Sverige stod länge att kooperationen skulle sälja Rena och oförfalskade varor och att Fullt mått och vikt skulle givas. Margarin vållade diskussion. Var det en ren och oförfalskad vara? Och när fusk med mått och vikt minskade så togs uttrycken bort ur stadgarna. Men idén om en ärlig affär fanns kvar. T.ex. var kooperationen 1946 först i landet med varudeklarationer under mottot Väg pris mot kvalitet. Kunder och medlemmar skulle veta vad produkterna innehöll och kunna göra medvetna och prisvärda val.

Vad är det vi äter?

Konsumenter började i slutet av 1970-talet ifrågasätta livsmedlen och den allt mer storskaliga livsmedelsproduktionen. Vad innehöll egentligen maten? Färgmedel? Tillsatser? Fyllnadsmedel? Gifter? Konsumentföreningarna blev den naturliga arenan att driva debatten. Engagerade medlemmar skrev motioner till föreningarnas stämmor och krävde ”Giftfritt odlade produkter”. Det starkaste argumentet var omsorgen om barnens hälsa.

Det tog tid att påverka affärsansvariga. Men medlemmarna gav sig inte. Genombrottet kom efter ett möte Konsumentföreningen Stockholm arrangerat på Medborgarhuset 1985. Engagemanget överraskade ledningen för föreningen men ledde till att Konsum Stockholm lanserade det nya varumärket Lanthandeln för alternativt producerade varor. Inledningsvis en blygsam satsning eftersom antalet produkter, som fanns att tillgå, var begränsat. Men kooperationen hade öppnat en ny marknad för ekologiska och miljöanpassade produkter. Lanthandeln samordnades 1992 med KFs märke Änglamark som introducerats 1991.

Att bistå andra

Men kooperationens arv från Rochdale sträcker sig längre än till den egna affärsverksamheten. När IKA 1957 höll kongress i Stockholm var temat stödet till utveckling i länderna i Tredje världen. Därmed inleddes den för svensk kooperation gemensamma insamlingen Utan Gränser. Idag samarbetar Kooperation Utan Gränser med kooperativa organisationer i tjugofyra länder i Asien, Afrika och Latinamerika samt Östeuropa.

Insamlingsstiftelsen Vi planterar träd startade 1983 i ett försök att stoppa öknarnas spridning i Kenya, Tanzania och Uganda. Sedan starten har mer än hundratusen familjer fått ett drägligare liv. Med trädplantering och agroforestry (samplantering av grödor och träd) bryts en negativ spiral när jorden får nytt liv, ny kraft.

Det redliga uppträdandet

Rochdale-föreningen formade spelreglerna, som har påverkat all världens kooperativa organisationer alltsedan föreningens tillkomst. Den ärliga och hederliga affären finns inbyggd i själva formen för verksamheten, i det kooperativa företaget. Det förekommer självklart fusk och misslyckanden även inom kooperativa företag. Men utgångspunkten är ändå alltid det redliga uppträdandet. Frågan är vad det är värt på dagens marknad och dess fokus på priset.

Författare: Bengt U. Strömberg

Detta är en uppdaterad version av originalartikeln.