Tjänstemännens kollektivavtal

Det första egentliga kollektivavtal HTF träffade var inom speditionsbranschen i Göteborg. Detta skedde 1937 under medverkan av Göteborgs Köpmäns Arbetsgivareförbund, vilket kom att ingå i HAO – Handelns arbetsgivareorganisation som idag är Svensk Handel.

Köpmännens Garantiförening – HAO:s föregångare – var motpart i ett huvudavtal som bl.a. innehöll en förhandlingsordning vid tolkningstvister. I avtalet ingick ett principuttalande om tjänstemännens ställning som slog fast att: ”Vid fullgörande av sin uppgift, är den anställde firmans förtroendeman …” I avtalet talades om ömsesidigt ansvar och ömsesidigt förtroende, tryggad tjänstemannaställning och organisationernas uppgift att medverka i fastställande av anställningsvillkor, och biläggande av tvister. Dock hade vissa arbetsgivare hade svårt att leva upp till denna samexistens mellan arbetsgivare och tjänstemän.

Ett ramavtal om allmänna anställningsvillkor – arbetstid, sjuklön, semester, uppsägningstid, dödsfall och pension – träffades 1938 med Köpmännens Garantiförening.

Svenska modellen

Andra världskriget kom och mycket blev satt på sparlåga. Arbetet med en smidigare förhandlingsordning kunde därför slutföras först i juni 1943.

Kansliorganisationen utökades 1945 med fler tjänster. Under den följande 25-årsperioden konsoliderades förhandlingsarbetet inom HTF både centralt och lokalt av anställda och förtroendevalda. Det centrala förhandlingsarbetet kunde pågå dag som natt, ibland under medling från regeringens förlikningsmän. Avtalen skulle även följa förändringar i samhället som exempelvis sjuklönens anpassning till den allmänna sjukförsäkringen (1955).

HTF-klubbarnas arbete i företagen för att bevaka tillämpningen av kollektivavtalen, bl.a. att genomföra lokala löneförhandlingar, var inte mindre krävande.

Under denna period stadfästes det vi kallar den svenska modellen, d.v.s. att arbetsmarknadens parter – arbetstagarnas och arbetsgivarnas organisationer – sluter centrala kollektivavtal om allmänna anställningsvillkor och löner.

Flera nya avtal

Under 1960-talet men främst under 1970-talet fick ”allmänna villkorsavtalen” många kusiner i form av avtal om pensioner, inflytande/utveckling, arbetsmiljö, tjänstegruppliv m.fl.

Flera nya avtal hade sin grund i de lagar som kom under 70-talet för att stärka de anställdas inflytande i företagen och trygghet på arbetsmarknaden. HTF var aktivt i remissarbete och i avtalsförhandlingar angående försäkrings-, pensions-, och andra trygghets- samt inflytandefrågor. Många av dessa förhandlingar skedde i samverkan med övriga privattjänstemän inom PTK – Privattjänstemannakartellen, som bildades 1973.

På förbundsnivå

Fram till början av1990-talet var det PTK som förhandlade fram ramavtal om allmänna anställningsvillkor och löner med dåvarande Svenska Arbetsgivareföreningen – SAF ( senare ombildat till Svenskt Näringsliv). Därefter har avtalsförhandlingar skett förbundsvis mellan respektive arbetstagar- och arbetsgivarförbund.

Statens Förlikningsmannaexpedition ersattes 2000 av Medlingsinstitutet, som förutom medlingsarbete har en mer utvecklad roll på arbetsmarknaden ifråga om lönebildning och fortlöpande kontakter med arbetsmarknadens parter. I avtalsrörelserna prövas olika former av samarbete såväl arbetstagarorganisationer emellan som mellan arbetsgivarnas organisationer.

Författare: Jan Abrahamsson & Per-Olov Lindblom

Detta är en uppdaterad version av originalartikeln.