Anna-Britt Agnsäter – Ett provkok blev provkök

Det är på tiden att Socialstyrelsen och andra institutioner översätter de näringsfysiologiska sanningarna till ett begripligt och lättfattligt språk, så att massmedia och informatörer kan föra ut och sprida angelägna budskap om bättre matvanor.

Anna-Britt Agnsäter (1915-2006), stridbar chef för KF Provkök, hade kommit på kant med Socialstyrelsen om hur kostinformationen skulle utformas. Hösten 1973 hade KF och Socialstyrelsen en kampanj tillsammans Välj rätt. Provköket gjorde en broschyr där idén om Basmat och tillägg presenterades för första gången.

Matpyramiden

På provköket fortsatte diskussionen om hur budskapet skulle få en bra pedagogisk utformning. Så en dag föddes Matpyramiden. I september 1974 presenterades den på mittuppslaget i tidningen Vi. Den fick stor uppmärksamhet och gensvaret var starkt. Men på Socialstyrelsen var man trampad på tårna. Man ville inte ha konkurrens till den egna Kostcirkeln och började aktivt motarbeta Matpyramiden.

Men KF gick vidare med Matpyramiden. Konsumentkooperationen i Danmark, Norge, Finland och Färöarna skapade egna matpyramider med respektive lands råvaror. 1977 hjälpte KF Provkök till och utvecklade Sri Lankas matpyramid i ett kvinnoutbildningsprojekt på gräsrotsnivå. 20 år senare hade kostcirkeln skrotats i USA och skolor börjat använda matpyramiden med argumenten: Pedagogisk, lätt att förstå av alla, även av dem som inte kan läsa.

Först med varudeklaration

KF Provkök har sina rötter i andra världskrigets ransoneringstider. Många konsumenter klagade på matens kvalitet. Det föranledde KFs ledning att engagera lanthushållsläraren Anna-Britt Agnsäter att provlaga råvaror från olika leverantörer. Första uppdraget gällde att provkoka ärtor. 1946 blev hon chef för det nya provköket. Samma år var KF först i landet med varudeklarationer under mottot Väg pris mot kvalitet. Provsmakning med konsumentpaneler inleddes.

Efter en halvårslång resa till USA 1948 återvände Anna-Britt Agnsäter med mängder av för Sverige nya redskap, t.ex. ångstrykjärn, köttermometer, kavelduk, måttsats, plastfolie m.m. Hon utvecklade en svensk köttermometer och Måttsatsen började tillverkas på Gustavsbergs nya plastfabrik.

Det kokboksmanus hon skrivit före resan fick skrivas om. Nya metoder, som att steka kött vid låg temperatur med köttermometers hjälp, togs in i kokboken. Recepten anpassades till den nya måttsatsen. Vår kokbok kom ut första gången 1951 och blev Sveriges mest sålda kokbok med återkommande nya upplagor.

Ärlig upplysning

Anna-Britt Agnsäter, chef för provköket 1946–80, arbetade hela sitt yrkesliv med att lära svenskarna bättre mathållning. Provkökets verksamhet har satt tydliga spår i ärlig konsumentupplysning, varudeklarationer, märkning av redskap, tillagningsråd, recept, artiklar och kokböcker.

Författare: Bengt U. Strömberg