Agent
(handelsagent) person eller företag som mot ersättning köper eller säljer produkter för någon annans räkning (ofta utländskt företag) utan att vara anställd hos denne. En generalagent har ensamrätt att företräda ett (ofta utländskt) företag inom ett land eller annan större region.
Antikvariat
bokhandel som säljer och köper begagnade böcker.
Betalningsbalans
se handelsbalans.
Bijouterier
enkla smycken i billiga material, t.ex. glas.
Bilateralt handelsavtal
handelsavtal mellan två länder. Se även multilateralt handelsavtal.
Bimetallfot
se guldmyntfot.
Birkarlar
handelsmän bosatta i kusttrakterna av nordligaste Sverige och Finland som från medeltiden till 1500-talet hade monopol på lappmarkshandeln.
Blockad
se handelsblockad.
Boddrake
fantasidjur i trä som hängde över disken i många handelsbodar och som var en slags symbolisk garanti för att köpmannen följde god köpmannased.
Bodknodd
manligt butiksbiträde som försöker imponera genom uppförande eller klädsel.
Bojkott
se handelsbojkott.
Boklåda
bokhandel.
Borgare
(som historiskt begrepp) stadsbo med rätt att driva handel eller hantverk. Se även burskap.
Bottniska handelstvånget
förbud mot städerna i norra Sverige och Finland att bedriva internationell handel och sjöfart. Förbudet stadfästes i början av 1600-talet och upphävdes huvudsakligen 1765.
Boutique
mindre butik för moderna och exklusiva (dam)kläder.
Bretton Woods-systemet
internationellt ekonomiskt samarbetssystem utarbetat 1944 och som trädde i kraft efter andra världskriget. Sverige anslöt sig 1951. Ett huvudinslag var ett system med fasta växelkurser, grundat på den amerikanska dollarn. Växelkurssystemet föll sönder 1973 medan andra delar i Bretton Woods-systemet som den Internationella valutafonden (IMF) och Världsbanken (IBRD) har bestått.
Bruttoprisförbud
förbud för ett tidigare led i försäljningskedjan (t.ex. ett industriföretag) att bestämma vilket pris ett senare led (t.ex. detaljhandel) ska ta. Ett sådant förbud infördes i Sverige 1953. För bokpriser fanns dispens till 1970.
Burskap
Rätt för en person att ägna sig åt viss handel eller visst hantverk i en stad. Systemet med burskap är i Sverige känt sedan 1300-talet och avskaffades 1864. (Rent formellt existerar burskap än idag men saknar praktisk betydelse.) Se även borgare.
Bytesbalans
se handelsbalans.
Cash and carry
butik där köparen betalar kontant för en vara och själv hämtar den. Termen används framförallt i partihandeln eftersom det mesta av detaljhandeln drivs enligt denna form. Europas första cash and carry startades av Möller & Co i Stockholm 1956.
Charkuteri
butik för försäljning av köttvaror.
Civilköp
köp där köparen gjort köpet för privat ändamål. Se även handelsköp.
Cobdentraktaten
handelsavtal mellan Storbritannien och Frankrike 1860, uppkallat efter den brittiske politikern Richard Cobden. Avtalet lade grund till ett europeiskt frihandelssystem.
Detaljhandel
(minuthandel) handelsföretag som säljer varor till den slutliga konsumenten. Branschen brukar indelas i dagligvaruhandel och sällanköpshandel. Se även partihandel och fackhandel.
Distribunal
distributionscentral.
Distributionssektorn
alla delar av ekonomin som rör förmedlingen av varor från tillverkare till konsument, bl.a. handel, transporter, magasinering, reklam och vissa finansiella tjänster.
Droghandel
partihandel för läkemedel.
Dumpning
att en vara på en viss regional marknad säljs till ett onormalt lågt pris, t.ex. i syfte att slå ut andra konkurrenter för priset sedan ska kunna höjas kraftigt. Tull i syfte att motverka dumpning kallas antidumpningstull eller utjämningstull.
EEC
se EU.
EES
(Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet) samarbetsavtal mellan EU och EFTA (med undantag av Schweiz) som bl.a. innebar att alla länder 1993 blev del av EU:s inre marknad. Se även EU och EFTA.
EFTA
(European Free Trade Association) europeiskt frihandelsområde bildat 1960. Sverige var medlem från starten till dess att vi blev medlemmar i EU 1995. Se även frihandelsområde.
Efterkrav
betalning som sker vid leverans av varan, t.ex. mot postförskott.
EG
se EU.
Embargo
se handelsembargo.
Enskild marknad
se marknad.
EU
(Europeiska unionen) internationell samarbetsorganisation bildad 1993 med föregångarna Kol- och stålunionen 1952, EEC 1958 och EG 1967. Sverige blev medlem 1995.
Exportreglerad vara
vara som inte får exporteras utan licens eller tillstånd.
Fackhandel
butiker som är inriktade på ett visst varuområde (dock inte livsmedel) eller viss funktion, t.ex. sport eller hemmiljö.
Factory outlet
en eller flera butiker där fabrikanter erbjuder märkesprodukter (utgående kollektioner, udda storlekar etc.) till lägre priser än de ordinarie.
Farmacevt
person (apotekare eller receptarie) med särskild utbildning för beredning, hantering, distribution och försäljning av läkemedel.
Frihamn
hamn där varor får föras in och lagras tullfritt. Äldre beteckning: porto franco. Skandinaviens första frihamn etablerades i Marstrand 1775.
Frihandelsområde
handelspolitiskt samarbete där flera länder avskaffar tullarna inom området men behåller de egna tullarna gentemot omvärlden. Se även tullunion.
Friköping
se köping.
Frimarknad
se marknad.
Galanteri
lätt lyxig prydnadsvara, t.ex. speglar, handväskor och parfymerivaror.
Galleria
byggnad som inrymmer flera olika butiker som har ingångar från ett gemensamt utrymme under tak. Sveriges första galleria öppnades i Stockholm 1848.
GATS
(General Agreement in Trade in Service) internationellt avtal om tjänstehandel, som trädde ikraft 1995. Se även WTO.
GATT
(General Agreement on Tariffs and Trade) internationellt handelsavtal som slöts 1947. I praktiken kom GATT att bli en internationell organisation inom vars ram flera viktiga steg mot ökad global frihandel togs. Sverige skrev på avtalet 1950 och GATT:s sekretariat ersattes 1995 av den nybildade Världshandelsorganisationen WTO (se detta ord).
Gatubod
se handelsbod.
Generalagent
se agent.
Geschäft
spekulativ affärsverksamhet. Se spekulation.
Gottköpsvara
billig vara av låg kvalitet.
Grosshandel
äldre ord för partihandel (se detta ord).
Gränd
(i handelssammanhang) ”inmutat” distrikt dit en gårdfarihandlare regelbundet återkom för att sälja sina varor.
Gulaschbaron
nedsättande uttryck för person som nyligen blivit rik på spekulativa affärer. Se spekulation.
Guldmyntfot
system där landets valuta av landets centralbank handlas till ett fast guldpris. Systemet fick, efter engelsk förebild, internationell spridning under 1800-talet och tillämpades, med vissa avbrott till 1970-talet. Sverige införde guldmyntfot första gången 1873. Motsvarande arrangemang har funnits med silver (silvermyntfot) och eller med både guld och silver (bimetallfot).
Gågata
Gata med butiker, tillåten endast för gångtrafik. Sveriges första gågata var Kullagatan i Helsingborg, öppnad 1961.
Gårdfarihandel
handel som bedrivs av kringresande försäljare som bär varorna med sig. Se även knalle.
Halvfrihet
se hel- och halvfrihet.
Handelsagent
se agent.
Handelsalstring
den ökning av handeln som uppkommer om handeln liberaliseras (se detta ord). Se även handelsomfördelning.
Handelsavtal
överenskommelse mellan två eller flera länder om villkoren för handel länderna emellan. Kallas även handelstraktat. Bilaterala avtal är mellan två länder, multilaterala avtal är mellan flera länder.
Handelsbalans
värdeskillnaden mellan ett lands varuexport och varuimport. Bytesbalansen omfattar även tjänstehandel samt vissa inkomstöverföringar med utlandet medan betalningsbalansen omfattar alla ekonomiska transaktioner mellan ett land och omvärlden.
Handelsbalken
del i lagboken som innehåller några av de viktigaste lagbestämmelserna inom handelsrätten (se detta ord).
Handelsblockad
åtgärd som innebär att ett eller flera länder försöker förhindra exporten till och från ett visst land i syfte att påverka det landets politik i något avseende. Se även handelsbojkott och handelsembargo.
Handelsbod
lokal för detaljhandel som började dyka upp i de största svenska städerna under sen medeltid. Före 1600-talet handlade det om gatubodar, alltså lokaler där kunden betjänades genom en lucka ut mot gatan. Från mitten av 1700-talet etablerades handelsbodar också i mindre städer. Först efter reformerna 1846 och 1864 blev handelsbodar allmänt tillåtna på landsbygden. Se även hökarbod.
Handelsbojkott
åtgärd som innebär att ett eller flera länder försöker förhindra exporten från ett visst land i syfte att påverka det landets politik i något avseende. Se även handelsblockad och handelsembargo.
Handelsbruk
sedvänja i nationell eller internationell handel som är så utbredd och fast etablerad att den tillmäts rättslig betydelse. Ett brott mot handelsbruket kan då i juridiskt avseende jämställas med avtalsbrott.
Handelsdiskriminering
när ett land behandlar sina handelpartners olika.
Handelsembargo
åtgärd som innebär att ett eller flera länder försöker förhindra exporten till ett visst land i syfte att påverka det landets politik i något avseende. Se även handelsblockad och handelsbojkott.
Handelsflagga
flagga som anger i vilket land ett fartyg i kommersiell sjöfart är registrerat. Den svenska handelsflaggan är identisk med nationsflaggan.
Handelsflotta
de fartyg, tillhörande ett visst land, som transporterar passagerare eller varor.
Handelsgård
köpmannagård i städerna med bostad, butik, magasin samt ofta övernattningsrum och stallar för tillresta bönder som levererade varor till köpmannen.
Handelshinder
politiskt uppsatta hinder i syfte att begränsa importen (eller, i äldre tid, även att begränsa exporten). I vissa fall avses även åtgärder som syftar till att stimulera exporten på ett sätt som snedvrider konkurrensen. Handelshinder kan vara tariffära (tullar) eller icke-tariffära (bl.a. importkvoter, statliga monopol och administrativa hinder i form av t.ex. teknisk standards).
Handelshus
sammanslutning mellan köpmän för att bedriva handel. Företagsformen uppkom i Italien på 1200-talet. De första svenska handelshusen etablerades på 1600-talet. Handelshusen hade en central ställning i ekonomin fram till 1800-talets senare del.
Handelskammare
organisation med syfte att tillvarata näringslivets intresse inom ett visst geografiskt område. Äldsta svenska handelskammaren är Stockholms handelskammare, grundad 1902.
Handelskompani
sammanslutning av köpmän för att bedriva handel på fjärran länder. Kompanierna var försedda med statliga privilegier och monopolrättigheter för handeln på särskilda orter eller speciella produkter. De första svenska handelskompanierna inrättades, efter utländska förebilder, på 1600-talet.
Handelskrig
åtgärder för att tillfoga ett annat lands handelsförbindelser stor skada.
Handelsköp
köp mellan köpmän i och för deras näringsverksamhet. Se även civilköp.
Handelsmynt
mynt som präglas för internationell handel. Handelsmynt som präglades i Sverige var främst riksdaler (1534-1871) och dukater (1654-1868).
Handelsomfördelning
den omfördelning av handeln som uppkommer när en tullunion eller ett frihandelsområde bildas. Se även handelsalstring.
Handelspolitik
politiska åtgärder i syfte att påverka utrikeshandeln.
Handelsresande
person som reser mellan olika orter för att ta upp anbud på någon annans produkter. En handelsresande kan vara anställd av huvudmannen eller självständig uppdragstagare.
Handelsrätt
de delar av lagstiftningen som har särskild betydelse för nationell och internationell handel, t.ex. lagar om avtal, köp, konsumenträtt och konkurrens. Se även handelsbalken.
Handelstraktat
se handelsavtal.
Handelstvång
politik som innebär att viss handel bara får ske på av staten anvisade platser.
Handelsvara
en vara som dagligen erbjuds till försäljning. Två typer finns: producentvaror som förbrukas i ett företags egen rörelse och konsumentvaror som förbrukas av en konsument.
Hansan
(Hanseförbundet) medeltida politisk och ekonomisk sammanslutning av tyska köpmän och städer i Nordsjö- och Östersjöområdena som fick stor betydelse för handelns utveckling bl.a. i Sverige.
Heckscher-Ohlin-teorin
central handelspolitisk teori utarbetad i början av 1900-talet av de svenska ekonomerna Eli F Heckscher och Bertil Ohlin.
Hel- och halvfrihet
befrielse av tullavgifter beroende på fartygets bestyckning.
Hökarbod
(hökeri) handelsbod som i liten skala säljer livsmedel. Se även handelsbod.
IBRD
se Bretton Woods-systemet.
Icke-tariffära handelshinder
se handelshinder.
IMF
se Bretton Woods-systemet.
Importkvot
se kvot.
Importreglerad vara
vara som inte får importeras utan licens eller tillstånd.
Internationella valutafonden
se Bretton Woods-systemet.
Jobberi
tvivelaktig inkomstbringande affärsverksamhet
Kläde
enfärgat, kraftigt ylletyg.
Knalle
person från Västergötland (Sjuhäradsbygden) som ägnar sig åt gårdfarihandel (se detta ord).
Knarr
handelsfartyg som användes under vikingatiden. Knarren var kortare, bredare och högre än krigsskeppen.
Kogg
Hansans främsta handelsfartyg.
Kolonialvara
råvara från tropiskt eller subtropiskt land, t.ex. kaffe, kakao och kryddor. Senare har termen vidgats till att bli närmast synonym med specerier (se detta ord).
Kolportör
kringresande bokförsäljare.
Kommissionshandel
uppdrag att köpa eller sälja för någon annans räkning men i eget namn.
Komparativ fördel
nyckelbegrepp i handelsteorin, utvecklat i början av 1800-talet av David Ricardo, som visade att ömsesidig handel kan vara till fördel för bägge parter även om den ena parten är effektivare inom alla de områden som berörs av handeln.
Konsignation
typ av kommissionshandel där varan förblir säljarens egendom tills den sålts till tredje man. se även kommissionshandel.
Konsumentvara
se handelsvara.
Konsumism
ensidig inriktning på materiell konsumtion.
Kontinentalsystemet
åtgärder som Napoleon I tillgrep 1806-14 i kriget mot Storbritannien för att förhindra detta lands handel och andra kontakter med kontinenten. Systemet möjliggjorde en mycket lönsam smuggling via södra Sverige.
Kooperativ
företag eller förening som ägs och drivs till förmån för sina medlemmar. Inom handeln finns dels producentkooperativ (vanligast inom jordbruket), dels konsumentkooperativ (med Kooperativa förbundet, KF, som största aktör). Sveriges första konsumentkooperativ grundades i Örsundsbro, Uppland 1850.
Kortvaror
sybehör och underkläder (i motsats till varor som mättes efter aln).
Kram
små (prydnads)saker av ringa värde.
Krämare
nedsättande beteckning på affärsman eller överdrivet materialistisk person.
Kränga
(i handelssammanhang) tillfällig försäljning i mindre skala.
Kursa
sälja.
Kvot
ett bestämt värde eller en bestämd kvantitet som får importeras under en angiven period. Tullkvot betyder att importen inom den angivna kvoten får ske till en lägre tull än annars.
Köp, slit och släng
uttryck myntat av inredningsarkitekten och journalisten Lena Larsson 1960.
Köping
permanent handelsplats utan stadsrättigheter. Under 1600-talet beslutades att all handel i köpingarna skulle underordnas borgarna i en närbelägen stad. Man började då använda uttrycket lydköping. På 1700-talet bildades friköpingar, som inte lydde under någon stad. Genom frihandelns införande 1864 fick handel bedrivas på samma villkor i köpingar som i städer och landskommuner.
Landsköp
yrkesmässig handel på landsbygden. Var med vissa undantag förbjuden från medeltiden till 1864.
Landtull
(lanttull) se lilla tullen.
Lantmarknad
se marknad.
Liberalisering
(i handelssammanhang) borttagande eller mildring av handelshinder.
Liberalism
(i handelssammanhang) politisk åskådning som förordar minsta möjliga hinder för handeln inom och mellan länder.
Licensiering
form av teknikhandel där innehavaren (licensgivaren) av en industriell rättighet eller kunskap mot ersättning överlåter eller upplåter nyttjanderätten eller kunnandet till en licenstagare.
Licenter
tullar.
Lilla tullen
(landtull, lanttull) avgifter som uttogs i Sverige 1622-1810 vid införsel av varor till en stad eller annan godkänd marknadsplats.
Lydköping
se köping.
Manufaktur
(i handelssammanhang) mindre industrivaror, t.ex. textilvaror eller mindre järnvaror.
Marknad
(i konkret bemärkelse) en till tid och plats regelbundet återkommande sammankomst för handel. Före näringsfrihetens införande 1864 fick marknader bara hållas efter officiellt godkännande. Marknader skulle i första hand hållas i städer. Men i områden där städerna låg långt ifrån varande kunde även lantmarknader hållas. En marknad kunde vara frimarknad (där alla städers borgare hade rätt att bedriva handel) eller enskild marknad (där endast borgarna i en stad hade denna rätt). Från 1802 blev alla marknader frimarknader.
Mellanhand
(i handelssammanhang) förmedlare eller mellanled mellan producent och slutlig konsument. Ordet används ofta då man vill hävda att handeln utgör ett onödigt och fördyrande mellanled.
Mellanrikslag
lagstiftning som förekom 1825-95 innebärande tullättnader i handeln mellan Sverige och Norge.
Merkantil
”som avser handel”.
Merkantilism
ekonomisk åskådning som hävdar att ett land genom stark reglering av näringslivet ska eftersträva ett stort exportöverskott som kan finansiera import av ädla metaller. Åskådningen var dominerande i Europa 1550-1750. Senare har termen använts för att (i kritiskt syfte) beteckna politiska strävanden som förordar ekonomiska regleringar för att utveckla industrin eller som lägger (överdrivet) stor vikt vid betydelsen av en stark handelsbalans.
Mest gynnad nation
se MGN-principen.
MGN-principen
(mest gynnad nation-principen) central princip i efterkrigstidens internationella handelssamarbete (första gången tillämpad på 1800-talet) som innebär att alla handelspolitiska förmåner som ett land beviljar ett annat land omedelbart också ska tillämpas gentemot alla andra länder. Se även nationell behandling.
Minuthandel
äldre ord för detaljhandel (se detta ord).
Multilateralt handelsavtal
handelsavtal mellan två länder. Se även bilateralt handelsavtal.
Mångla
driva handel i liten skala utan butik. Har blivit ett allmänt nedsättande uttryck om handel.
Månsing
hemligt språk använt av västgötaknallar.
Mässa
(i handelssammanhang) regelbundet återkommande marknad eller större utställning med viss typ av varor från flera olika försäljare.
Nasa
sälja (billiga varor) vid dörren till köparens bostad. Används ofta i nedlåtande syfte.
Nationell behandling
central princip i efterkrigstidens internationella handelssamarbete som innebär att importerade varor, när de väl kommit in i landet, inte får ges en sämre politisk behandling än inhemskt tillverkade varor. Se även MGN-principen.
Nederlag
(i handelssammanhang) lagerplats.
Nipper
små, mindre värdefulla smycken eller andra prydnader man sätter på sig.
Ockra
(i handelssammanhang) utnyttja någons svaghet genom att ta ett oskäligt högt pris.
OECD
(Organization for Economic Co-operation and Development) internationell samarbetsorganisation för ekonomisk utveckling bildad 1961, bl.a. i syfte att främja internationell handel. Sverige har varit medlem sedan starten.
Officin
(i handelssammanhang) den del av ett apotek där försäljning till allmänheten sker.
Partihandel
(grosshandel) handelsföretag som säljer till detaljhandeln eller andra företag, inte till enskilda konsumenter. Se även detaljhandel.
Planmonopol
(i handelssammanhang) kommunernas möjligheter att genom bygglagstiftningen styra etableringen av butiker. Regleringen infördes 1947, liberaliserades 1992 och skräptes åter 1997.
Porto franco
frihamn (se detta ord).
Pracka på
(i handelssammanhang) lura eller tvinga på någon att köpa något.
Preja
(i handelsammanhang) ta alltför mycket betalt av.
Prisstopp
förbud för företag att höja priset.
Privilegium
(i handelssammanhang) (ensam)rätt för någon att bedriva handel inom visst område eller viss bransch. Före näringsfrihetens införande 1864 fordrades normalt privilegium för att driva handel. Apoteksprivilegier förekom till 1970. Se även stadsprivilegium.
Producentvara
se handelsvara.
Produktplakatet
förbud 1724-1825 mot utländska fartyg att frakta andra än det egna landets eller dess koloniers produkter till Sverige.
Protektionism
politisk strävan att minska ett lands import, vanligen för att skydda den inhemska industrin mot konkurrens.
Pungslå
ta alltför mycket betalt av.
Pådyvla
(i handelssammanhang) lura eller tvinga på någon att köpa något.
Påslag
(i handelssammanhang) skillnaden mellan försäljningspris och inköpspris.
Ransonering
(politiskt bestämd) begränsning hur mycket man får köpa av en viss vara. Sverige hade ransonering av många varor 1916-19 och 1940-51.
Silvermyntfot
se guldmyntfot.
Sjötullen
se stora tullen.
Skeppsbroadeln
beteckning från 1700-talet på ett 20-tal förmögna köpmannafamiljer som bodde vid Skeppsbron i Stockholm.
Skinna
(i handelsammanhang) ta alltför mycket betalt av.
Skörta upp
(i handelsammanhang) ta alltför mycket betalt av.
Societet
(i handelssammanhang) beteckning på obligatorisk sammanslutning för handlare, motsvarande hantverkarnas skrån.
Specerier
torra livsmedel, t.ex. kryddor, gryn, socker och kaffe; av latinets species, ”kryddor, specerier, läkemedel”. Se även kolonialvara.
Spekulation
(i handelssammanhang) att köpa något i (ett moraliskt tvivelaktigt) syfte att i framtiden kunna sälja det till ett väsentligt högre pris. Se även geschäft och gulaschbaron.
Stadsprivilegium
(i handelssammanhang) ensamrätt för handelsmännen i en stad att driva handel inom ett visst geografiskt område. (När handel på landsbygden i huvudsak var förbjuden.) Det äldsta bevarade svenska stadsprivilegiet är Jönköpings från 1284. Efter näringsfrihetens införande 1864 innebar stadsrättigheterna inget lagligt försteg gentemot landsbygden att driva handel.
Stapelstad
stad med rätt att driva handel och sjöfart med utlandet. Stapelstadssystemet infördes på 1610-talet och började mildras 1765. Se även uppstad.
Statshandel
internationell handel där åtminstone den ena parten är en stat. Med statshandelsland menas ett land där staten har monopol på internationella affärer, t.ex. Sovjetunionen på 1900-talet.
Stora tullen
(stora sjötullen) tull på sjöväga utrikeshandel. Räkenskaper för denna tull började föras 1533.
Stormarknad
större självbetjäningsbutik med både daglig- och sällanköpsvaror, vanligen inriktad på bilburna kunder. Sveriges första stormarknad öppnades av Wessels utanför Malmö 1962.
Stål- och kolunionen
se EU.
Sörkörare
bönder i Västernorrlands och Jämtlands län som, framförallt 1750-1850, gjorde handelsresor med egna och grannars produkter till städer och marknader i Svealand.
Tariffära handelshinder
se handelshinder.
Tjänstehandel
se GATS.
Traktat
se handelsavtal.
TRIPS
(Trade Related Intellectual Property Rights) internationellt handelsavtal om immateriella rättigheter (patent, upphovsrätter och varumärken) som trädde ikraft 1996. Se även WTO.
Tullkvot
se kvot.
Tullunion
handelspolitiskt samarbete där flera länder avskaffar tullarna gentemot varandra och inför en gemensam tullnivå gentemot omvärlden. Se även frihandelsområde.
Uppfostringstull
tull som tas ut för att skydda ett lands industri under den tid som det tar för att utveckla tillräcklig internationell konkurrenskraft, varefter den är tänkt att avskaffas – något som i praktiken ofta har visat sig svårt.
Uppstad
stad som endast hade rätt att bedriva inrikes handel och sjöfart. Se även stapelstad.
Utjämningstull
se dumpning.
VDN-märkning
redovisning av en varas egenskaper som utarbetades av Varudeklarationsnämnden (VDN), verksam 1951-72.
Viktualier
livsmedel.
Världsbanken
se Bretton Woods-systemet.
Världshandelsorganisationen
se WTO.
Västgötaknalle
se knalle.
WTO
(Världshandelsorganisationen) organisation bildad 1995 med uppgift att administrera och övervaka olika internationella avtal om världshandeln och handelspolitiken. Sverige har varit medlem sedan starten. WTO:s avtalssystem vilar på tre pelare: varuhandel (GATT med vidhängande avtal), tjänstehandel (GATS) och immaterialrätt (TRIPS). Se även GATT, GATS och TRIPS.
Öresundstullen
tull som 1429–1857 upptogs av danska staten av utländska fartyg som passerade Öresund.
Överflödsförordning
bestämmelse som hindrade import och nyttjande av lyxvaror. Under 1700-talet beslutades i Sverige om 58 sådana förordningar, bl.a. mot kaffe, choklad och silkesspetsar.
Exteriör av järnhandeln, som bl a säljer produkter från Bolinders Mekaniska Verkstad i Stockholm.
Motiv ID: | BOL000223 |
---|---|
Arkiv: | J o C G Bolinders Mekaniska Verkstads AB |
Tid: | 1900-1919 |
Plats: | Göteborg, Västra Hamngatan 19 |