Detaljhandeln och ekonomins organisering

Detaljhandelns förutsättningar

Detaljhandeln har varit både ett resultat av och en drivande faktor för den ekonomiska utvecklingen i största allmänhet. Stärkt köpkraft, befolkningstillväxt, växande produktionsstorlekar och utrikeshandel, effektivare finansiella system samt förbättrade kommunikationer har skapat förutsättningar för detaljhandelns utveckling. Men detaljhandeln har samtidigt varit en nödvändig förutsättning för att den ekonomiska utvecklingen skulle kunna äga rum.

En aspekt av handelns funktion i en modern ekonomi

Detaljhandel är nödvändig för att en modern ekonomi ska kunna organiseras överhuvudtaget. Handel sker generellt därför att det finns prisskillnader, som i sin tur beror på förekomsten och sammansättningen av resurser (som arbetskraft, kapital, råvaror) i olika länder. Därigenom kan länder specialisera sig på den produktion som är mest effektiv, som de är mest konkurrenskraftiga på. Detta leder till att fler varor kan tillverkas billigare och distributionen, d.v.s. handeln, kan expandera. Sverige är rikt på råvaror som mineraler, metaller och skog. Strukturen på Sveriges tillgångar har lett till att industrin orienterats mot produktion baserad på råvaror. Hantering av malmer, järn och stål samt skogsprodukter har hört till landets viktigaste näringar. Detta har påverkat sysselsättningen, det finansiella systemets utformning och framför allt den svenska utrikeshandelns sammansättning och struktur. Den svenska utrikeshandelns betydelse återspeglas bland annat i att exportens respektive importens andel av BNP vardera uppgick till över 40 procent år 2000.

Den svenska handelns förhållanden

Medan exporten dominerats av skogs- och gruvindustrin, har importen i stor utsträckning svarat för att täcka behoven av konsumtionsvaror, som distribuerats i detaljhandeln. I många fall tillverkas konsumtionsvaror billigare och bättre utanför Sverige. Därför är det billigare att importera och distribuera en stor del av dessa varor genom detaljhandeln. Den svenska ekonomin är i så måtto specialiserad och det är just detta förhållande som handelns organisation, sammansättning och struktur avspeglar. Grad av specialisering, diversifiering och ekonomins organisering är en av de viktigaste förklaringarna till i-ländernas materiella välfärd.

Handeln påverkar andra områden

Då den svenska ekonomins funktionssätt har ställt krav på en effektiv organisation för att kunna tillgodose både industrin och konsumtionsbehoven, har incitament uppstått för utveckling även av andra sektorer. Ett exempel är interaktionen mellan transportsektorn och behoven av att snabbare kunna tillgodose avlägsna delar av landet med efterfrågade varor från jordens alla hörn. Behoven har väckt incitament att utveckla sjöfart, järnvägar och automobiltrafik.

Internationalisering

En annan viktig aspekt av den svenska ekonomiska strukturen och de svenska importbehoven är relationen till andra länder och marknader. Under 1900-talet svarade importen från England och Tyskland för en stor del av de svenska behoven av konsumtionsvaror. Detta ledde till att Sverige påverkades av tysk och engelsk konsumtionskultur. Avtryck från relationerna med England och Tyskland står att finna i exempelvis mat- och dryckeskultur, klädmode, litteratur, musiktrender och mediekonsumtion. Utländska importerade varor är idag så vanliga att vi knappt betraktar dem som utländska. Detaljisterna har internationaliserats med dotterföretag och filialer, leverantörer och finansiärer i utlandet. Detaljhandelns roll för Sveriges integrering till andra länder är stor. Politiskt är den svenska handelspolitiken kanske det tydligaste exemplet. Under 1800-talet då de svensk-engelska handelsströmmarna expanderade, anammade man i Sverige den engelska frihandelslinjen. Denna är vägledande än idag. På samma sätt fortsätter detaljhandeln att bidra till att skapa välfärd och att öppna upp för andra marknader och kulturer.

Författare: Peter Hedberg