Handelssektorns utveckling i stora linjer

Efter andra världskriget utvecklades Sverige till ett modernt, högindustrialiserat land med stark köpkraft. I diagrammet nedan finns några indikatorer som visar på denna utveckling. Mätt i landets BNP var det en snabb tillväxt. Redan under de första två decennierna efter krigsslutet hade landets BNP nästan tredubblats jämfört med 1950, men den snabbaste utvecklingen inträffade efter 1970-talets andra hälft. Åren 1950–1990 mer än tredubblades Sveriges BNP.

Handeln – en strategisk sektor

Handeln har varit en av Sveriges viktigaste inkomstkällor över flera sekler. Som framgår av diagrammet ökade den svenska utrikeshandeln mycket snabbt efter krigsåren. Handelns sammansättning och volymer under de första decennierna fram till 1970-talet karakteriserades av återuppbyggnaden av det krigshärjade Europa. Sverige, som är rikt på råvaruresurser, kunde svara mot de europeiska ländernas efterfrågan på basvaror som trä, papper, järn och stål. Handeln var främst orienterad mot de europeiska marknaderna men i växande grad även mot USA:s. Från 1970-talet och framåt expanderade den svenska utrikeshandeln kraftigt. Expansionen var ett uttryck för globaliseringen av världsekonomin och denna har varit nödvändig för vår välfärd. Den svenska exportens andel av BNP uppgick till omkring 30–40 procent under 1990-talet.

Handeln och den privata konsumtionen

Den största delen av den svenska konsumtionen kommer ur import från andra länder. Den privata konsumtionen utgörs av de varor och tjänster vi köper till vardags och den är en indikator på vår materiella välfärd. Den privata konsumtionen har ökat nästan parallellt med vår BNP och handeln har varit nyckeln till vår välfärd. Genom handeln har svenska produkter exporterats till de länder som behöver våra produkter, medan vårt behov av utländska varor har importerats och distribuerats i Sverige. Den inhemska handeln är idag integrerad i den globala ekonomin.

Författare: Peter Hedberg