Det innovativa och introducerande NK

På 1920-talet låg NK inte efter Radiotjänst i att anamma den nya radiotekniken. I en resolution från Kungl. Maj:ts från 21 september 1923 tilläts NK att ”för demonstrationsändamål nyttja en mottagare- och en sändareanläggning för trådlös telegrafi och telefoni”. Inte lång tid därefter kunde NK-fonen saluföras, från enrörsvarianten för 150 kr till en fyrarörs lyxvariant för 550 kr. Enligt bevarade brev från kunder var NK-fonen en förstklassigt välljudande produkt. NK-fonen var bara en i raden av introduktioner.

NK hade olika varumärken för olika delar av sitt utbud: RAKALETTE för ”rakhyflar och tillbehör till desamma” (1910), BUTTERIT för ”blandning av mejerismör och växtmargarin” (1915), FLIRT för ”kosmetiska och hygieniska preparat i fast eller flytande form” (1919), ORIENKO för "mattor, särskilt vävda schaggmattor i olikfärgade mönster" (1922). Från samma tid kommer ENKÅ i snirkliga versaler. ENKÅ förbehölls en mycket stor mängd varuslag, från sprängämnen till parfymerier.

Det innovativa NK hade även patent på uppfinningar inom skilda områden. På livsmedelssidan fick NK patent för "sätt att konservera skinkor och dylikt". På inredningssidan fanns patentet för "gångjärn, speciellt för fällbara stolsitsar", för "anordning för fasthållande av ett öppnat fönster eller en öppnad dörr i önskad ställning" och för "anordningar för hufvudgärdens inställning vid fält- och sjuksängar" (ursprungligen K.M. Lundberg). När elektriciteten nådde var familjs boning, behövdes naturligtvis en "takbricka med krok eller ögla för upphängning av elektrisk armatur".

Fyrtiotalet anlände med inredningsarkitekterna Lena Larssons, Erik Wörts och Elias Svedbergs innovativa möbeltänkande. Det världsberömda Triva serietillverkades och levererades i platta paket, vilket gynnade både lagerhållning, pris och leverans. Idén med platta paket renodlades senare framgångsrikt av ett annat svenskt möbelföretag.

Författare: Martin Olsson

MailEpost facebookFacebook twitterTwitter Skriv utSkriv ut Visa fler