Vad är egentligen nytt inom handeln? – krediter, småsnack och turism
Handelns huvudsakliga uppgift är att skaffa fram rätt vara, i rätt mängd, i rätt tid, till rätt plats och för rätt pris. Även om en modern stormarknad har en större omsättning och ett större sortiment än forna tiders handlare är funktionen densamma.
Det har skett rätt få förändringar i handelns funktion över tid. Det är också ganska få nya funktioner som tillkommit. Den stora förändringen har, som så mycket annat inom handeln, skett de senaste decennierna.
Bank i affär
En ny funktion är att handeln driver bankverksamhet. Detta blev möjligt när den svenska finansmarknaden avreglerades under 1980- och 1990-talen. ICA-banken och IKANO-banken (IKEA) kan konkurrera med storbankerna genom bra ränta på sparande, men också genom god tillgänglighet. ICA-butiker finns överallt. Att det går att dra sina inköp direkt från ett konto är förstås också viktigt. Användandet av internet för bankkontakter har exploderat.
Däremot är det inget nytt att handeln håller på med kreditgivning. Ur ett ekonomiskt perspektiv kan man säga att handeln uppfyller en kreditfunktion genom sin roll som mellanhand på varans resa från producent till konsument. Krediten består i att konsumenten kan använda sina pengar till annat under den tid som varan förs igenom distributionsledet. När man sedan köper något får man betala för denna service.
Kreditköp, då och nu
Handeln har under lång tid gett kunder möjligheten att köpa varor på kredit. Att handla på kredit ansågs medföra betydande problem under slutet av 1800-talet. Kampen mot krediten var bl.a. en ledstjärna inom kooperationen i de flesta länder. Krediten försvann inte under 1900-talet, men kontanta betalningar spelade en betydligt större roll. Därför är det intressant att kreditköp åter ökat i betydelse de senaste decennierna. Hantering av kontanter utgör en kostnad för köpmännen. Detta och säkerhetsaspekten har lett till att handelns organisationer propagerar för att kunderna skall använda betalkort.
Det har också blivit allt vanligare att kedjor och butiker som säljer möbler, hemelektronik etc. erbjuder konsumenterna köp på avbetalning, liksom olika tilläggsförsäkringar. Detta sker sällan under egen flagg utan i samarbete med ”riktiga” banker och finansbolag.
Affären som informationscentral
Något som förändrats över tid är handelns roll som mötesplats. Förr träffades människor i den lokala butiken för att informera sig om världsläget och skvallra. Innan snabbköpet infördes kunde väntan på att bli expedierad bli lång. Man slog ihjäl tiden genom att språka med andra kunder i butiken och handelsman själv. Genom sina kontakter i när och fjärran var förstås handelsmannen en bra informationskälla. I takt med att självbetjäning ökat har själva butiken som mötesplats minskat i betydelse. Men handeln spelar fortfarande en viktig roll som mötesplats genom att köpcentrum, särskilt det obligatoriska kaféet, används som uppehållsrum. Småpratet finns naturligtvis kvar även i enskilda butiker, i närlivsbutiker, på mindre orter samt inte minst kring spelbutikens tv-skärmar.
En företeelse som kan betraktas som rätt ny är handeln som turistmål. Fashionabla varuhus och utbudet i större städer har förstås utgjort en lockelse sedan vi i större utsträckning började turista under 1950-talet. Ett nyare påfund är däremot att organisera bussresor till IKEA-varuhus eller lågprisvaruhus som Ge-Kås i Ullared. Vissa tar husvagnen med sig och campar vid eller i närheten av varuhuset. Här har vi alltså turism och social samvaro i skön kombination.